Varför praktik på Europa Direkt Sydskåne?
Efter att ha studerat kandidatprogram i statsvetenskap i Lund beslutade jag att läsa mastersprogrammet i Bryssel. Under min masterutbildning i EU:s centrum fick jag en djupare förståelse för det europeiska samarbetets omfattning och hur EU:s beslut påverkar medlemsländernas lagstiftning, handel och miljöpolitik. Detta väckte mitt intresse för att praktisera inom ett område där jag kunde få bättre insikt att navigera i en globaliserad värld.
Att praktisera på just Europa Direkt Sydskåne intresserade mig särskilt då det är en direkt länk mellan EU och Sveriges medborgare. Mina förväntningar på praktiken med Europa Direkt Sydskåne är att få en ökad förståelse för hur EU:s arbete påverkar utveckling på lokal nivå. Dessutom tror jag att praktiken kommer att ge mig praktisk erfarenhet av EU-arbete samt bättre kommunikationsfärdigheter genom arbete med att anordna evenemang såsom workshops och föreläsningar.
En av EU-kommissionens tidigare prioriteringar som jag tycker är allra viktigast är den Gröna given. Detta då klimat och miljö påverkar så många delar av samhället, såsom ekonomi, hälsa och säkerhet. Under den nya EU-kommissionens första 100 dagar presenteras de viktigaste initiativen för den nya mandatperioden 2024–2029, vilket lägger grunden för EU:s fortsatta arbete.
Under våren kommer Europa Direkt Sydskåne arrangera och delta i ett flertal evenemang kopplat både till den nya EU-kommissionens första 100 dagar och EU:s klimatpolitik. De evenemang jag ser mest fram emot under min praktik är en workshop som diskuterar transnationell samverkan och resiliens och den 16e maj, samt ett seminarium i samarbete med EU-kommissionen i Sverige i början av april som handlar om de första 100 dagarna med den nya kommissionen.
Den nya EU-kommissionens första 100 dagar
Den 27 november 2024 röstade Europaparlamentet ja till den nya EU-kommissionen, och Ursula von der Leyen påbörjade sin andra mandatperiod som EU-kommissionens ordförande. Under de första 100 dagarna har hon lagt fram ett antal mål med syftet att stärka Europeiska unionens konkurrenskraft genom nya initiativ för att säkra en framgångsrik och grön digital omställning. Samtidigt ska den gröna diplomatin stärkas genom ökat samarbete med länder utanför unionen kring klimat- och energifrågor. Konkurrenskraftskompassen är det första stora initiativet och kommer att bli vägledande för EU:s fortsatta arbete.
Klimatförändringarna utgör ett stort hot mot Europas säkerhet, med allt vanligare extremväder såsom översvämningar, skogsbränder och torka. EU:s civilskyddsmekanism möjliggör en snabb mobilisering av resurser vid naturkatastrofer, men mer omfattande insatser krävs. Därför behövs en europeisk civilförsvarsmekanism med bättre resurser och samordning mellan alla samhällssektorer, inklusive militära resurser. Eftersom Europas klimat förändras snabbare än det globala genomsnittet, behöver arbetet med klimatberedskap intensifieras. En europeisk klimatanpassningsplan ska kartlägga risker och beredskapsbehov, samt utveckla effektiva system för tidig varning.
En ny ren industriell giv planeras presenteras den 26e februari, vilken fokuserar på utfasning av fossila bränslen och ren teknologi. Genom att skapa förutsättningar för företag under de första 100 dagarna banar det väg för målet att minska utsläpp på 90% till 2040. Detta mål förväntas även bli en del av den europeiska klimatlagen. Därtill skall en rättsakt om påskyndad utfasning av fossila bränslen i industrin fungera för att hjälpa företag under omställningen. Ett av de initiativ som hittills presenterats är att uppdatera utsläppsminskningsmålet för 2030, från 55% till 57% jämfört med 1990 års nivåer som en del av målsättningen att göra EU klimatneutralt år 2050. Därtill lade kommissionen fram ett förslag om att implementera tullar som en del av en internationellt samordnad koldioxidskatt.
Under 2025 har kommissionen även föreslagit att använda den Europeiska Investeringsbanken för att öka investeringarna i klimatåtgärder och mobilisera kapital för att stödja den gröna omställningen, främst i de mest utsatta regionerna. Den nya kommissionen anser också att EU:s utsläppshandelssystem måste utökas och omfatta fler sektorer för att vara en central del i minskandet av utsläppsgaser.
Främjandet av grön innovation är viktigt för att EU:s ekonomi skall kunna omställas hållbart. Därför presenterade kommissionen under 2025 ett initiativ för att stödja utvecklingen inom exempelvis energilagring och elektrifiering inom industri. Detta främjar inte bara den gröna industrin, utan kan också fungera för att skapa nya arbeten. Därtill är vatten avgörande för livsmedelsproduktion, energi och ekonomi. Det behövs en ny europeisk strategi för vattenresiliens, med fokus på en cirkulär hantering av vattenresurser och åtgärder mot vattenbrist för att möta en stigande efterfrågan.
Sydöstra Skåne och EU
Det arbete som EU-kommissionen bedriver gällande den gröna omställningen är speciellt relevant för Sydskåne, då denna region i stor utsträckning påverkas av de beslut som fattas på EU-nivå kring hållbarhet, vattenförvaltning och cirkulär ekonomi. Sveriges EU-kommissionär Jessika Roswall har i den nya kommissionen fått ansvar för miljö, vattenresiliens och konkurrenskraftig cirkulär ekonomi. Hon får därmed viktigt inflytande över EU:s miljöpolitik. Eftersom Von der Leyen betonar i de nya politiska riktlinjerna att frågan om vattenresiliens kan leda till en förändrad vattenlagstiftning, kan detta få en omfattande påverkan på jordbruket, den kommunala planeringen samt näringslivet i Sydskåne. Därtill kan ett ökat stöd till hållbar energi och cirkulär ekonomi medföra nya möjligheter för företag i sydöstra Skåne att få tillgång till EU-finansiering. Det är viktigt att sprida kunskap om de förslag som presenteras av den nya EU-kommissionen, då inflytande i dessa frågor är beroende av att regionala aktörer engagerar sig i ett tidigt skede av processen.
Artikeln är skriven av Tove Nilsson, praktikant på Europa Direkt Sydskåne